Dags för årets stämma i Konsthantverkarna

Vi var knappt 30 medlemmar som samlades på Kapsylen för att gå igenom det gångna året, välja ny styrelse och blicka framåt. I 74 år har vi kämpat på. Och de senaste åren med slussenbygget utanför dörren och inträngda i en återvändsgränd har det inte varit lätt. Den 6 juni så öppnas torget och då hoppas vi på att det vänder. Det måste vända. 

   Det finns en rad konsthantverkskooperativ runt om i Sverige. Bara i närheten Slussen så finns det tre -Konsthantverkarna, som rymmer alla material, Blås&knåda vars medlemmar jobbar med glas eller lera och Kaolin som bara visar keramik. De ger medlemmarna en möjlighet att visa och sälja sina arbeten. Och de ger ett sammanhang med kollegor och i bästa fall möjlighet till utveckling. 

   Varje kooperativ har sin särart och kultur. På Kaolin och Blås&knåda så har medlemmarna obligatoriska arbetsdagar, kring 15 per år, där det kan handla om att stå i butiken, skylta eller göra andra arbetsuppgifter. Medan Konsthantverkarnas medlemmar slipper obligatoriska arbetsdagar. Alla kooperativ har medlemsavgifter på 10-15000 kr per år och lite olika provision vid försäljning. Hos Konsthantverkarna är det 40 %. Om man tänker att en konsthantverkare måste dra in 3-5000 kr per dag för att täcka sina kostnader så innebär det att Konsthantverkarna är det i särklass billigaste kooperativet att vara medlem i. Men ingen blir rik på att sälja sina saker via ett kooperativ. Fördelarna är att man får visa sina saker i ett  sammanhang där du är bland andra etablerade konsthantverkare. Det är ett slags godkänt stämpel, genom att du söker och skall godkännas av en jury. Stylister och tidningar hittar lättare dina saker ifall du inte är väl etablerad. Du får lära känna kollegor och möjlighet att vara med på utställningar. När restaurangerna började intressera sig för handgjord keramik och jag fick många nya jobb, så hittade de mig på Konsthantverkarna.

    Vi är över 80 medlemmar i Konsthantverkarna, men bara ca 30 brukar komma på stämmorna och medlemsmöten. Vi är några som alltid är med och det finns några som aldrig dyker upp. För dem är Konsthantverkarna bara en försäljningskanal. Jag ser Konsthantverkarna också som ett sammanhang där jag fått nya vänner och kontakter. Jag är varken med i svenska kyrkan eller i något politiskt parti, men jag är med i Konsthantverkarna.