Ibland vill jag hålla verkligheten på avstånd. Men det kan också kännas som ett svek. Att inte delta, inte bry sig – hur tungt det än kan vara att ta in omvärlden. Det är väl bra att vi inte spekulerar för mycket. Rykten får snabba fötter. Men jag tycker att det verkar vara ett dåd som riktas mot invandrare. Och det skulle jag kalla ett terroristdåd, men polisen och regeringen vill inte ta det ordet i sin mun det här sammanhanget av någon anledning.
Beskickar och drejar vidare, men det där saliga ruset är borta.
På fredag eftermiddag hjälper Klara mig att ställa i ordning inför helgens kurs i att deja tekannor. Vi städar, plockar undan och tar fram alla åtta drejskivor. Klara kör fram lera. Jag handlar mat till luncherna.