Jag har ambitionen att börja tidigt, men när morgonbestyren är avklarade, hunden fått sin promenad och jag gått de tio stegen från ytterdörren till verkstan i bottenvåningen så brukar klockan gå mot nio. Då har jag varit nere en sväng tidigare och kollat att nattens bränning gått bra, och kanske gläntat på dörren till den ugn som brändes i förrgår. Varje dag går en ugn. Ofta från någon gång på eftermiddagen till en bit in på natten. Jag har tre ugnar. Det senaste tillskottet är en Paddeltherm el/gasugn som inte är helt installerad än. Med den hoppas jag att kunna bränna fina reduktionsglasyrer. Mer om det en annan gång. Är det måndag börjar veckan med att jag gör en plan för veckan; vad som ska drejas, vad som måste brännas och vad som måste skickas iväg. Sen börjar jag dreja. De andra veckodagarna börjar jag med att plocka fram det som jag drejade under gårdagen så att det får torka tillräckligt för att kunna beskickas. Det betyder att man svarvar av överflödig lera och fixar till botten.
Dagens drejning brukar vara över på ett par timmar. Då kanske jag har drejat 40 koppar eller 15-20 tallrikar. Det finns en underbar meditativ koncentration i drejningen. Nästa steg i processen är att beskicka. Är det en kopp eller kanna så måste jag hänkla -dra ut handtag ur en lerklös och fästa dem. Det hela får torka ett tag innan det är dags för putsning och signering.Till slut ställs koppen på tork.
Någon gång under beskickning och hänkling så brukar det vara dags för lunch. Min fru, Marika Delin, ritar och anlägger trädgårdar (www.marikadelintradgard.se), och sitter för det mesta hemma så vi äter lunch tillsammans. Ibland har vi sällskap av Carina, som hjälper mig ibland, eller någon av Marikas praktikanter.
Efter lunch måste jag sätta ugnen. En skröjugn går ganska fort att sätta medan det tar tid att förbereda glasyrbränningen. Dagen går. Jag preparerar lera i lerkranen, packar det som skall skickas, städar, svarar i telefon och på mail, funderar, skriver fakturor.
Mitt bästa sällskap är kultur och nyhetsprogrammen i P1 och musiken- Tom Waits, Stefan Sundström eller min kusin Ebba Forsberg.
Det är sällan som jag hinner allt som jag föresatt mig. Och det ena dagen är ofta förvillande lik den andra som på ett långt pärlband. Och visst skulle jag vilja hinna experimentera och leka med leran. Men jag gillar verkligen mitt jobb. [quote]Jag kan verkligen bli lycklig när drejskivan snurrar och Stefan Sundström sjunger Allan Edwalls sång om den lilla bäcken som rinner mot den stora ån.
“Och i morgon är det måndag- igen.”