kanske 5 kg, formar den någorlunda rund och slår fast den på drejskivan. Trampar på gaspedalen, och trycker leran in mot mitten i formen av en kon, avsmalnande mot toppen. I början kränger den, men allteftersom leran närmar sig mitten blir rörelserna lugnare och mindre. Händerna vandrar från basen mot toppen av klösen. När händerna nått toppen så trycker jag nedåt/inåt. Så börjar jag om nedifrån. Vänstra armbågen tar stöd från höften. Om jag trycker på med höften så ger kroppen extra kraft. Drejskivan snurrar och jag överför en kraft. Sakta fogar sig klösen in mot mitten. Jag kan ta ett drejsken, en platta – mina är raka på en sidan och böjda på den andra - för att komma åt de minsta variationerna. Till slut, efter några omgångar med tryck omväxlande inåt uppåt och inåt nedåt så är leran centrerad. Jag har hittat mittpunkten. Balansen. Leran ser ut att stå still trots att den snurrar. Nu kan jag gå vidare.
Jag trycker i mitten på toppen av klösen för att öppna lerklösen och arbetar mig nedåt och utåt. Det är viktigt att rörelserna är lugna och att händerna inte rör sig snabbare än drejskivan snurrar. Trycket måste fördelas jämnt annars rör sig leran bort från mittpunkten och förlorar balansen. Händerna söker sig nedåt och utåt till dess att botten är ungefär lika tjock som pekfingret, och utåt så att insidan har samma linje som utsidan.
Högerhanden trycker på utsidan från basen och snett uppåt. Vänsterhanden håller emot på insidan och tar emot kraften. Händerna för leran uppåt. Skålen växer.
För att lyckas så måste du förhålla dig till mittpunkten. Leran måste fördela sig jämnt så att det är lika mycket lera runtom. Bara så kan du hålla skålen i balans. Tappar du balansen faller allt.