Bokslut från en utställning

Mellan 27 augusti och 14 september visades min utställning ”Finkrog och vardagsbord” på Konsthantverkarna i Stockholm. Det var 14 år sedan sist jag ställde ut där och även då representerade utställningen ett nytt spår. Då presenterade jag den stengodsservis som varit basen i min produktion sedan dess. Nu – nya glasyrer, restaurantgods och en del nya former. Hela årets utställning präglas av reduktionsbrända glasyrer, brända i min el/gasugn.

Den nya stilen påbörjades för sex år sedan då jag blev uppbjuden till Frank Larsen i Fågelsjö i norra Hälsingland för att vara med och bränna i hans fantastiska vedugn. Ett helt nytt spektrum av glasyrer uppenbarades. Med hjälp av stipendier från Estrid Ericsons och Helge Ax:son Johnsons stiftelser, kurser hos David och Margaret Frith i Wales och på Leksands folkhögskola samt ett idogt arbetande har jag till slut kommit fram till ett nytt uttryck. Och det var det som jag visade på utställningen.

Först ett frukostbord i porslin och stengods med celadon och chünglasyrer. Tekanna, kopp med fat, assiette , filskål, äggkopp och salt eller marmeladskål.

Utställning, ”Finkrog och vardagsbord” på Konsthantverkarna i Stockholm. Foto: Karin Björkqvist

Därefter ett vardagsbord i stengods, svensk fylelera och engelsk earthstone. Min s k Lotusserie, tallrikar utan bräm, pastaskålar(kan användas till soppa) och dessertskålar. I mörk eller ljus celadon alternativt blå chün. Dessutom fanns på bordet serveringskarotter, ett fat och några kannor.

Längst ner i lokalen – finkrogen. Ett urval av saker som jag gjort för olika restauranger, huvudsakligen Restaurant Frantzén. Drejade och skurna dessertskålar med elefantsåskannor, minisoppskålar, rektangulära små serveringsfat på fot och en del annat. Inte alltid runt, tunt och symmetriskt.

Längs den vänstra väggen på en lång hylla stod resultatet av min lekstuga. 40 skålar i olika glasyrer. En typ av skålar som krukmakare alltid har drejat och som jag gör bara för att det är roligt. Jag kan leka lite med former och glasyrer.

På den högra väggen en hylla med lite av varje. Tack Betonggruvan för lånet av de fina hyllgavlarna. Dessutom två nischer. En med ett fat i blå chün och en med en fyrkantig servis i vitt. Vernissagen var festlig och fullsatt. Försäljningen riktigt skaplig. Gensvaret gott. Och kanske viktigast- jag kände mig själv nöjd med det som jag presenterade. Allt blev inte som jag hade tänkt mig, men det blev tillräckligt bra. Och det finns ett liv även efter utställningen.

Dessutom hade vi en trevlig kväll med inbjudna gäster då Volt serverade god mat och dryck. De presenterade sin mat och jag berättade om utställningen.

Till sist: Tack till min fru Marika som stått ut med mig under den gångna arbetssommaren.

Tack till Hedvig Westermark för att du hjälpte mig att sätta upp utställningen. Och tack till Åsa Lockner, Åsa Lindgren och personalen på Konsthantverkarna.

Foto: Karin Björkqvist